Den frågan kan jag inte på rak arm besvara.
Jag har ingen ordentlig utbildning. För brödfödan har jag arbetat natt som skötare i psykiatrisk vård. Nattjobbet gick att kombinera med familjeliv och intressen och det var praktiskt, för jag var samtidigt verksam som litteraturskribent i över tre decennier. Jag målade. Jag var aktiv i en del föreningar, bland annat Örebro läns nu hänsovna författarsällskap, och deltog i bokmässor och annat. Jag har levt ett roligt liv – för det mesta. Jag brände väl mitt ljus i båda ändar.
”But ah, my foes, and oh, my friends—It gives a lovely light!”
(Edna St. Vincent Millay)
Sedan jag blev pensionär har jag, helt ideellt, byggt upp ett eget litet antikvariat, Ateljé Mjölkboa i Mullhyttan. Det är också där jag håller till och målar. Läs mer om det i länken här:
http://www.atelje.kulturtorget.one
Jag har läst tusen och åter tusen böcker sedan jag lärde mig läsa, och det var inte långt efter att jag lärt mig prata. Jag var ett ensamt barn som tidigt fängslades av ordens magi.
Boken har alltså varit en vän och följeslagare genom hela mitt liv. Jag frilansade som kulturskribent, i Nerikes Allehanda under många år och har senare medverkat, sporadiskt, i andra publikationer, t.ex.
http://www.sydnärkenytt.se
http://www.kulturdelen.com
Gett ut tre diktsamlingar, ”Avtryck i floden” (2005)
”After Work – en nattarbetare går i pension” (2014)
och 2019 kom ”Sekelskuggor. Min svenska historia”.
Medverkat i ett flertal antologier.
Besök mig också på Facebook!
https://www.facebook.com/mana.nauenfeldt.berger
